En annan kul grej som hänt är att jag ska hoppa in som huvudsångare i Star Pilots. Micke, min gamle vapendragare är ju med där som alla som lusläst den här bloggen redan vet.
Han ringde för några dagar sedan och frågade om jag kunde hoppa in på några spelningar som ska göra i Magaluf första veckan i juli. Ska bli riktigt kul.
tisdag 9 juni 2009
Jag som gipskatt?
Har fått ett litet knäck via Stagepool imorgon. Mellan 11 och 17 kommer jag vid Odenplan stå utklädd till maffioso och kränga aftonblad med Sopranos första säsong på köpet. Kan bli hur pinsamt som helst. Kom och skratta(och passa på att köpa tidningen om ni inte redan har sopranos, en grymt bra serie)!
DOm vill att jag kopierar stilen från den här reklamfilmen. Vore kul att ta det bokstavligt.
DOm vill att jag kopierar stilen från den här reklamfilmen. Vore kul att ta det bokstavligt.
lördag 6 juni 2009
Svenska flaggans dag
Äntligen! Nu är det här! Nationaldagen. Jag kunde knappt sonma igår för att det pirrade så intensivt i magen och när jag vaknade i morse var det med den där mysiga känslan man bara har 6:e juni.
Skämt åsido kommer det nog bli rätt så kul dag. Bror Linus och Morbror Michael kommer på lunch med sprit om några timmar. David kommer också hit när han slutat jobba. Det har väl kanske inte så mycket att göra med nationaldagen, som att lilla Camilla jobbar idag och alla andra är lediga. Sen är det ju årets fotbollsmatch framåt kvällen.
Det är kul när svenskar beklagar sig över att man tydligen är rasist om man viftar med en svensk flagga och vill sjunga nationalsången. Det roliga är ju att dom handlingarna nog inte särskilt rasistiska i sig, men om man som svensk känner en längtan att göra det "chances are pretty good, you´re a racist".
Också kul att folk alltid tar upp Norges 17e maj som exempel.
En gång för alla. NORGE ÄR EN TOTALITÄR SOVJETSTAT SOM TYCKER ATT ALEXANDER RYBAK ÄR DET BÄSTA SOM HÄNT MUSIKEN SEN HEROINET!
Avslutningsvis den bästa dubben ever.
Orginalet är inte helt humorbefriat heller. Att dessa människor klarar att gå på toa själva övergår mitt förstånd. Personliga favoriter är att kungen har svårt att komma ihåg vilket år bröllopet är satt(nästa!)och repliken -det företag han byggt upp själv tillsammans med goda medarbetare, men alla rekord slås nog när Silvia inte kan säga två ord utan att titta på fusklappen som hon HÅLLER I HANDEN!
-Han kommer att bli en utmärkt..........(titt på lapp).........ma..make...
Att min gode vän Jonas, som i alla andra fall fördömer dumhet och är av en tänkande och reflekterande natur, tycker att detta är så fint övergår mitt förstånd.
Skämt åsido kommer det nog bli rätt så kul dag. Bror Linus och Morbror Michael kommer på lunch med sprit om några timmar. David kommer också hit när han slutat jobba. Det har väl kanske inte så mycket att göra med nationaldagen, som att lilla Camilla jobbar idag och alla andra är lediga. Sen är det ju årets fotbollsmatch framåt kvällen.
Det är kul när svenskar beklagar sig över att man tydligen är rasist om man viftar med en svensk flagga och vill sjunga nationalsången. Det roliga är ju att dom handlingarna nog inte särskilt rasistiska i sig, men om man som svensk känner en längtan att göra det "chances are pretty good, you´re a racist".
Också kul att folk alltid tar upp Norges 17e maj som exempel.
En gång för alla. NORGE ÄR EN TOTALITÄR SOVJETSTAT SOM TYCKER ATT ALEXANDER RYBAK ÄR DET BÄSTA SOM HÄNT MUSIKEN SEN HEROINET!
Avslutningsvis den bästa dubben ever.
Orginalet är inte helt humorbefriat heller. Att dessa människor klarar att gå på toa själva övergår mitt förstånd. Personliga favoriter är att kungen har svårt att komma ihåg vilket år bröllopet är satt(nästa!)och repliken -det företag han byggt upp själv tillsammans med goda medarbetare, men alla rekord slås nog när Silvia inte kan säga två ord utan att titta på fusklappen som hon HÅLLER I HANDEN!
-Han kommer att bli en utmärkt..........(titt på lapp).........ma..make...
Att min gode vän Jonas, som i alla andra fall fördömer dumhet och är av en tänkande och reflekterande natur, tycker att detta är så fint övergår mitt förstånd.
fredag 5 juni 2009
Lite trött idag
Spontanutgång med Jonas, David och Micke igår. Riktigt hög kompisutdelning för mig som vanligtvis träffar dessa herrar var för sig. Först dragshow på Berns, vilket är en konstform jag nog aldrig kommer att kunna omfamna. Fattar inte vitsen. Känns som när barn får uppträda på en vuxenmiddag för att ha något att öva, lite tyst, på medan de äldre super. Det känns liksom hela tiden som att den som uppträder tycker att det är så otroligt bra, medan deras närmaste familj och vänner tycker att dom är gulliga och vi utan relation står och säger: Jaha?
Efter detta styrde vi, på mitt initiativ, kosan mot pub Anchor för att jämna ut med lite billigare öl och hårdare musik.
Verkade som alla hade kul och kvällen var definitivt värd tröttheten idag.
Efter detta styrde vi, på mitt initiativ, kosan mot pub Anchor för att jämna ut med lite billigare öl och hårdare musik.
Verkade som alla hade kul och kvällen var definitivt värd tröttheten idag.
torsdag 4 juni 2009
By the way,
André, you're fired.
Känns riktigt naturligt att vara Sveriges svar på Donald Trump.
Petter, vem annars?
Känns riktigt naturligt att vara Sveriges svar på Donald Trump.
Petter, vem annars?
Århundradets namedroppande musiksnobb...
Trodde länge att Andres Lokko var ohotad etta på denna befattning,men här har Aftonbladet hittat en kille som verkligen tar upp kampen om att vara musikjournalisternas största "douche".
Detta är en recension som slår alla rekord i alienering av läskrets.
Phoenix
Plats: Siesta, Hässleholm. Publik: 5000. Längd: Klockan säger en timme. Jag tror den inte, utan gissar 10 minuter. Bäst: Spellyckan. Sämst: Att detta var fransosernas enda fest i Sverige. Fråga: Festivalsommaren har just börjat. Blir den bättre än så här?
HÄSSLEHOLM. Un, deux, trois, quatre...
Oh la la!
Fem franska dandys joggar in på scenen i synkroniserat ljusblåaskjortor. Med sig har de – vad jag vågar kalla honom – världens bästa popbatterist. Jag pratar om svensken Thomas Hedlund. Han är ett sylvasst vapen som Napoléon Bonaparte skulle dödat för att ha i sin armé i slaget vid Waterloo.
I kväll utkämpar han slaget om Hässleholm och blod ska utgjutas. Snart märks en röd fläck på hans ben som bara blir större och större för varje låt.
Jag har sett Phoenix tre gånger. Det har varit briljant, men aldrig så här.
Versailles-kvartetten har genom fyra fantastiska skivor samlat på sig tillräckligt med hits för att fylla en jukebox till bredden.
Pärlband av hits.
Smaka på inledningen. ”Lisztomania” – ”Long distance call” – ”Consolation prizes” – ”If I ever feel better”.
Det är som champagne och ostron till sniglarna. När man tänker att de omöjligen kan ha fler hits fyrar de av ”Run run run”, ”Too young” och ”1901”.
På scen får låtarna nya, rockiga kostymer så välskräddade att jag undrar om vännen och designern Hedi Slimane haft en sax med i spelet. Phoenix för ett frigörande oväsen, men hur mycket de än rockar hamnar de alltid något närmare Jacques Dutronc än Stones.
Men allt det där vet ni redan.
Vad bara 5 000 av oss känner till är spelglädjen. Den står att läsa någonstans över örsnibbarna.
De två lätt harmynta gitarristerna Laurent Brancowitz och Christian Mazzalai regerar på varsin flank utrustade med fyra seriekopplade Fender-förstärkare.
Innan konserten är slut har de – åtminstone i sin franska fantasi – legat med alla flickorna i främre raden.
Hedi Slimane, Jacques Dutronc? Någon? Tänkte inte det...
Favoriten är ändå:- Men allt det där vet ni redan...
...och hitparaden förstås.
Denna nya klart lysande stjärna heter Per Magnusson och jag uppmanar alla mina (båda) läsare att maila honom och bara skriva tönt eller dylikt.
Vi ses kanske lite frekventare i fortsättningen. Det är ju inte så att jag är så himla upptagen direkt.
Mvh
Petter
Detta är en recension som slår alla rekord i alienering av läskrets.
Phoenix
Plats: Siesta, Hässleholm. Publik: 5000. Längd: Klockan säger en timme. Jag tror den inte, utan gissar 10 minuter. Bäst: Spellyckan. Sämst: Att detta var fransosernas enda fest i Sverige. Fråga: Festivalsommaren har just börjat. Blir den bättre än så här?
HÄSSLEHOLM. Un, deux, trois, quatre...
Oh la la!
Fem franska dandys joggar in på scenen i synkroniserat ljusblåaskjortor. Med sig har de – vad jag vågar kalla honom – världens bästa popbatterist. Jag pratar om svensken Thomas Hedlund. Han är ett sylvasst vapen som Napoléon Bonaparte skulle dödat för att ha i sin armé i slaget vid Waterloo.
I kväll utkämpar han slaget om Hässleholm och blod ska utgjutas. Snart märks en röd fläck på hans ben som bara blir större och större för varje låt.
Jag har sett Phoenix tre gånger. Det har varit briljant, men aldrig så här.
Versailles-kvartetten har genom fyra fantastiska skivor samlat på sig tillräckligt med hits för att fylla en jukebox till bredden.
Pärlband av hits.
Smaka på inledningen. ”Lisztomania” – ”Long distance call” – ”Consolation prizes” – ”If I ever feel better”.
Det är som champagne och ostron till sniglarna. När man tänker att de omöjligen kan ha fler hits fyrar de av ”Run run run”, ”Too young” och ”1901”.
På scen får låtarna nya, rockiga kostymer så välskräddade att jag undrar om vännen och designern Hedi Slimane haft en sax med i spelet. Phoenix för ett frigörande oväsen, men hur mycket de än rockar hamnar de alltid något närmare Jacques Dutronc än Stones.
Men allt det där vet ni redan.
Vad bara 5 000 av oss känner till är spelglädjen. Den står att läsa någonstans över örsnibbarna.
De två lätt harmynta gitarristerna Laurent Brancowitz och Christian Mazzalai regerar på varsin flank utrustade med fyra seriekopplade Fender-förstärkare.
Innan konserten är slut har de – åtminstone i sin franska fantasi – legat med alla flickorna i främre raden.
Hedi Slimane, Jacques Dutronc? Någon? Tänkte inte det...
Favoriten är ändå:- Men allt det där vet ni redan...
...och hitparaden förstås.
Denna nya klart lysande stjärna heter Per Magnusson och jag uppmanar alla mina (båda) läsare att maila honom och bara skriva tönt eller dylikt.
Vi ses kanske lite frekventare i fortsättningen. Det är ju inte så att jag är så himla upptagen direkt.
Mvh
Petter
torsdag 16 april 2009
Resultat
Nu har jag varit på banken och satt in 328 euro i småpengar. Det tog en stund att räkna.
Petter
Petter
söndag 12 april 2009
The Blooper
Här är den sköna finnen med musikdubbarna igen. Denna gång är det Iron Maiden som inte verkar vara på tårna.
Petter
Petter
Burken
Jag sitter på nålar just nu. Bara två dagar tills jag ska få öppna BURKEN! Sedan jag kom hit har jag lagt samtliga mynt jag haft i en sån där konservburks-sparbössa som inte går att se igenom eller öppna utan konservöppnare. Alla som befunnit sig en längre tid i ett Euro-land vet att man alltid har en massa mynt hela tiden eftersom den minsta sedelvalören är 5 euro. Den här burken är så tung nu att den glider ur handen om man har lite handsvett när man lyfter den. Har en känsla av att det mest rör sig om 1 och 2-eurosmynt också.
Detta kommer nog att bli ett välkommet tillskott vid hemkomsten eftersom jag 5e maj åker till L.A med brorsan och 26e maj ska till Paris med lilla Camilla.
De enda som blivit lite lidande i den här historien är de Canariska servitörerna som blivit lite mindre dricksade än vänligt då jag aldrig har mynt på mig längre.
Återkommer med resulatet på onsdag efter inväxlingen.
Petter
torsdag 9 april 2009
Festivalsommar
Nu är det jävlar i mig inte långt kvar till hemkomsten. Jag här påbörjat min nedräkning. Det ska bli riktigt skönt att komma hem till en svensk sommar.
I julas köpte jag biljetter till Peace and Love-festivalen i Borlänge, till Camilla och mig i julklapp. Vid den tiden var bara en handfull artister bokade, men jag valde P&L därför att det är en stadsfestival utan lera och vi har ett hus att bo i när vi är där.
Det fantastiska i detta är att nu när Artistlistan vuxit till sig har den här upplagan av P&L utvecklat sig till att ha det bästa startfält jag någonsin sett på en festival, både i Sverige och utomlands.
Här följer en lista på så kallade must see-artister utan inbördes ordning:
Mötley Crüe
Håkan Hellström
Volbeat
Mando Diao
Chris Cornell
Dia Psalma
Turbonegro
Soundtrack of our Lives
Thåström
Timbuktu
Faith no More
Moneybrother
Ulf Lundell
the Kooks
Razorlight
Lars Winnerbäck
Inte mindre än 16 band som jag blir uppriktigt ledsen om jag missar. Lägg därtill denna lista på band jag tänker se om tid finnes:
Pete Doherty
Tiamat
Sugarplum Fairy
A Camp
Backyard Babies
Henry Rollins
the Stranglers
Hello Saferide
Promoe
the Sounds
Monster Magnet
Sophie Zelmani
the Wildhearts
Jerry Williams
så har vi en ganska fullmatad musikhelg framför oss. Återkommer med framtida bandsläpp.
Petter
I julas köpte jag biljetter till Peace and Love-festivalen i Borlänge, till Camilla och mig i julklapp. Vid den tiden var bara en handfull artister bokade, men jag valde P&L därför att det är en stadsfestival utan lera och vi har ett hus att bo i när vi är där.
Det fantastiska i detta är att nu när Artistlistan vuxit till sig har den här upplagan av P&L utvecklat sig till att ha det bästa startfält jag någonsin sett på en festival, både i Sverige och utomlands.
Här följer en lista på så kallade must see-artister utan inbördes ordning:
Mötley Crüe
Håkan Hellström
Volbeat
Mando Diao
Chris Cornell
Dia Psalma
Turbonegro
Soundtrack of our Lives
Thåström
Timbuktu
Faith no More
Moneybrother
Ulf Lundell
the Kooks
Razorlight
Lars Winnerbäck
Inte mindre än 16 band som jag blir uppriktigt ledsen om jag missar. Lägg därtill denna lista på band jag tänker se om tid finnes:
Pete Doherty
Tiamat
Sugarplum Fairy
A Camp
Backyard Babies
Henry Rollins
the Stranglers
Hello Saferide
Promoe
the Sounds
Monster Magnet
Sophie Zelmani
the Wildhearts
Jerry Williams
så har vi en ganska fullmatad musikhelg framför oss. Återkommer med framtida bandsläpp.
Petter
måndag 6 april 2009
Dagens låt
På vägen ner till jobbet lyssnade för första gången på the Soundtrack of our lives senaste skiva Communion. Fastnade stenhårt för en låt som heter flipside. Blev alldeles glad av den och vägen ner till arbetsdagen blev mycket lättare. Fick kämpa för att motstå begäret att göra hoppsasteg hela vägen.
Jag vill förresten vara kompis med Ebbot. Han är nog jätteskön att krama på fyllan.
Petter
Jag vill förresten vara kompis med Ebbot. Han är nog jätteskön att krama på fyllan.
Petter
söndag 5 april 2009
Inventering
Har gjort ett litet överslag i huvudet och kommit fram till att jag blir en mycket fattig man om ving får för sig att debitera mig för min baggageövervikt när jag reser hem om drygt två veckor. Var och shoppade lite i Las Palmas igår(trots att jag inte hade råd, jag behöver hjälp!). Bland annat köpte jag en mycket elegant skinnväska i oxblod som jag är väldigt upphetsad över. När jag kom hem genomförde jag en liten inventering av allt jag köpt sen jag kom hit och detta är vad jag, utöver det jag redan hade med mig, ska frakta hem:
1 Jacka
5 T-shirts
1 Kofta
5 Kepsar
1 Hatt
2 Kavajer
5 Skjortor
1 Tröja
2 Slipsar
1 Väska (SÅ SNYGG)
1 Träningsoverall (mjukisbyxor och mjukjacka)
6 par Skor, om man räknar mina flipflop, och det är klart man gör
4 Linnen
1 Tavla
1 CD-Skiva (Guns n´Roses, Chinese Democracy)
1 par Högtalare, modell större
1 Mixer
2 Klockor
Diverse toalettprodukter: Krämer, Parfymer mm.
samt en ascool tatuering.
Med tanke på att de väskor jag hade med mig till ön i november var fyllda till bristningsgränsen kan detta bli lite av ett mission impossible, men jag sätter stort hopp vid min nya väska.
Detta blir en ett riktigt stykeprov för honom. (Ja, det är en han!)
Petter
1 Jacka
5 T-shirts
1 Kofta
5 Kepsar
1 Hatt
2 Kavajer
5 Skjortor
1 Tröja
2 Slipsar
1 Väska (SÅ SNYGG)
1 Träningsoverall (mjukisbyxor och mjukjacka)
6 par Skor, om man räknar mina flipflop, och det är klart man gör
4 Linnen
1 Tavla
1 CD-Skiva (Guns n´Roses, Chinese Democracy)
1 par Högtalare, modell större
1 Mixer
2 Klockor
Diverse toalettprodukter: Krämer, Parfymer mm.
samt en ascool tatuering.
Med tanke på att de väskor jag hade med mig till ön i november var fyllda till bristningsgränsen kan detta bli lite av ett mission impossible, men jag sätter stort hopp vid min nya väska.
Detta blir en ett riktigt stykeprov för honom. (Ja, det är en han!)
Petter
fredag 3 april 2009
Bolibompas Johan Widerberg?
Satt just och tittade på Bolibompa på svt Europa i vårat staff-room här.
Det slog mig att programledaren Johan har varit fast på Bolibompa sedan jag var liten. Vem har bestämt att han ska vara kvar där resten av livet. Det känns som att barn-tv är något man gör lite i början av karriären och sedan går över till den typ av tv man egentligen vill göra.
Sen slog det mig att karln inte har åldrats en dag på 20 år! Det är otroligt med såna människor.
Andra exempel på folk som sett lika gamla ut hela livet är Lasse Kronér och Björn Kjellman.
Exakt som jag minns honom
Petter
Det slog mig att programledaren Johan har varit fast på Bolibompa sedan jag var liten. Vem har bestämt att han ska vara kvar där resten av livet. Det känns som att barn-tv är något man gör lite i början av karriären och sedan går över till den typ av tv man egentligen vill göra.
Sen slog det mig att karln inte har åldrats en dag på 20 år! Det är otroligt med såna människor.
Andra exempel på folk som sett lika gamla ut hela livet är Lasse Kronér och Björn Kjellman.
Exakt som jag minns honom
Petter
Tillbaka
Ledsen över den långa tystnaden. Har haft så begränsad internet-tillgång sista tiden.
Imorgon är tatueringen en vecka gammal och skorpan är nästan helt borta. Ser ut som att färgen fäst ordentligt. Skönt. Det gjorde alldeles för ont för att jag ska vilja göra om det.
När jag höll på att leta efter en bra bild som tatueraren kunde gå efter snubblade jag över orginal-tavlan den är plockad från. Det är en renässansmålning av Rafael som heter Skolan i Aten. Känns skönt att när jag ska förklara gaddningen för min egen generation så är det omslaget till min favoritskiva, och när någon lite äldre undrar så är det en Rafaelmålning.
Hittar ni honom?
Petter
Imorgon är tatueringen en vecka gammal och skorpan är nästan helt borta. Ser ut som att färgen fäst ordentligt. Skönt. Det gjorde alldeles för ont för att jag ska vilja göra om det.
När jag höll på att leta efter en bra bild som tatueraren kunde gå efter snubblade jag över orginal-tavlan den är plockad från. Det är en renässansmålning av Rafael som heter Skolan i Aten. Känns skönt att när jag ska förklara gaddningen för min egen generation så är det omslaget till min favoritskiva, och när någon lite äldre undrar så är det en Rafaelmålning.
Hittar ni honom?
Petter
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
