Jag som stjärnpilot?

En annan kul grej som hänt är att jag ska hoppa in som huvudsångare i Star Pilots. Micke, min gamle vapendragare är ju med där som alla som lusläst den här bloggen redan vet.
Han ringde för några dagar sedan och frågade om jag kunde hoppa in på några spelningar som ska göra i Magaluf första veckan i juli. Ska bli riktigt kul.

Jag som gipskatt?

Har fått ett litet knäck via Stagepool imorgon. Mellan 11 och 17 kommer jag vid Odenplan stå utklädd till maffioso och kränga aftonblad med Sopranos första säsong på köpet. Kan bli hur pinsamt som helst. Kom och skratta(och passa på att köpa tidningen om ni inte redan har sopranos, en grymt bra serie)!
DOm vill att jag kopierar stilen från den här reklamfilmen. Vore kul att ta det bokstavligt.

Svenska flaggans dag

Äntligen! Nu är det här! Nationaldagen. Jag kunde knappt sonma igår för att det pirrade så intensivt i magen och när jag vaknade i morse var det med den där mysiga känslan man bara har 6:e juni.
Skämt åsido kommer det nog bli rätt så kul dag. Bror Linus och Morbror Michael kommer på lunch med sprit om några timmar. David kommer också hit när han slutat jobba. Det har väl kanske inte så mycket att göra med nationaldagen, som att lilla Camilla jobbar idag och alla andra är lediga. Sen är det ju årets fotbollsmatch framåt kvällen.

Det är kul när svenskar beklagar sig över att man tydligen är rasist om man viftar med en svensk flagga och vill sjunga nationalsången. Det roliga är ju att dom handlingarna nog inte särskilt rasistiska i sig, men om man som svensk känner en längtan att göra det "chances are pretty good, you´re a racist".
Också kul att folk alltid tar upp Norges 17e maj som exempel.
En gång för alla. NORGE ÄR EN TOTALITÄR SOVJETSTAT SOM TYCKER ATT ALEXANDER RYBAK ÄR DET BÄSTA SOM HÄNT MUSIKEN SEN HEROINET!



Avslutningsvis den bästa dubben ever.






Orginalet är inte helt humorbefriat heller. Att dessa människor klarar att gå på toa själva övergår mitt förstånd. Personliga favoriter är att kungen har svårt att komma ihåg vilket år bröllopet är satt(nästa!)och repliken -det företag han byggt upp själv tillsammans med goda medarbetare, men alla rekord slås nog när Silvia inte kan säga två ord utan att titta på fusklappen som hon HÅLLER I HANDEN!
-Han kommer att bli en utmärkt..........(titt på lapp).........ma..make...






Att min gode vän Jonas, som i alla andra fall fördömer dumhet och är av en tänkande och reflekterande natur, tycker att detta är så fint övergår mitt förstånd.

Tiina Rosenbergs vikarie när hon vabbar

Lite trött idag

Spontanutgång med Jonas, David och Micke igår. Riktigt hög kompisutdelning för mig som vanligtvis träffar dessa herrar var för sig. Först dragshow på Berns, vilket är en konstform jag nog aldrig kommer att kunna omfamna. Fattar inte vitsen. Känns som när barn får uppträda på en vuxenmiddag för att ha något att öva, lite tyst, på medan de äldre super. Det känns liksom hela tiden som att den som uppträder tycker att det är så otroligt bra, medan deras närmaste familj och vänner tycker att dom är gulliga och vi utan relation står och säger: Jaha?
Efter detta styrde vi, på mitt initiativ, kosan mot pub Anchor för att jämna ut med lite billigare öl och hårdare musik.
Verkade som alla hade kul och kvällen var definitivt värd tröttheten idag.

By the way,

André, you're fired.


Känns riktigt naturligt att vara Sveriges svar på Donald Trump.


Petter, vem annars?

Århundradets namedroppande musiksnobb...

Trodde länge att Andres Lokko var ohotad etta på denna befattning,men här har Aftonbladet hittat en kille som verkligen tar upp kampen om att vara musikjournalisternas största "douche".

Detta är en recension som slår alla rekord i alienering av läskrets.




Phoenix

Plats: Siesta, Hässleholm. Publik: 5000. Längd: Klockan säger en timme. Jag tror den inte, utan gissar 10 minuter. Bäst: Spellyckan. Sämst: Att detta var fransosernas enda fest i Sverige. Fråga: Festivalsommaren har just börjat. Blir den bättre än så här?



HÄSSLEHOLM. Un, deux, trois, quatre...

Oh la la!

Fem franska dandys joggar in på scenen i synkroniserat ljusblåaskjortor. Med sig har de – vad jag vågar kalla honom – världens bästa popbatterist. Jag pratar om svensken Thomas Hedlund. Han är ett sylvasst vapen som Napoléon Bonaparte skulle dödat för att ha i sin armé i slaget vid Waterloo.

I kväll utkämpar han slaget om Hässleholm och blod ska utgjutas. Snart märks en röd fläck på hans ben som bara blir större och större för varje låt.

Jag har sett Phoenix tre gånger. Det har varit briljant, men aldrig så här.
Versailles-kvartetten har genom fyra fantastiska skivor samlat på sig tillräckligt med hits för att fylla en jukebox till bredden.
Pärlband av hits.
Smaka på inledningen. ”Lisztomania” – ”Long distance call” – ”Consolation prizes” – ”If I ever feel better”.

Det är som champagne och ostron till sniglarna. När man tänker att de omöjligen kan ha fler hits fyrar de av ”Run run run”, ”Too young” och ”1901”.

På scen får låtarna nya, rockiga kostymer så välskräddade att jag undrar om vännen och designern Hedi Slimane haft en sax med i spelet. Phoenix för ett frigörande oväsen, men hur mycket de än rockar hamnar de alltid något närmare Jacques Dutronc än Stones.

Men allt det där vet ni redan.

Vad bara 5 000 av oss känner till är spelglädjen. Den står att läsa någonstans över örsnibbarna.

De två lätt harmynta gitarristerna Laurent Brancowitz och Christian Mazzalai regerar på varsin flank utrustade med fyra seriekopplade Fender-förstärkare.

Innan konserten är slut har de – åtminstone i sin franska fantasi – legat med alla flickorna i främre raden.


Hedi Slimane, Jacques Dutronc? Någon? Tänkte inte det...

Favoriten är ändå:- Men allt det där vet ni redan...

...och hitparaden förstås.

Denna nya klart lysande stjärna heter Per Magnusson och jag uppmanar alla mina (båda) läsare att maila honom och bara skriva tönt eller dylikt.

Vi ses kanske lite frekventare i fortsättningen. Det är ju inte så att jag är så himla upptagen direkt.


Mvh
Petter

Resultat

Nu har jag varit på banken och satt in 328 euro i småpengar. Det tog en stund att räkna.

Petter

The Blooper

Här är den sköna finnen med musikdubbarna igen. Denna gång är det Iron Maiden som inte verkar vara på tårna.





Petter

Burken

Jag sitter på nålar just nu. Bara två dagar tills jag ska få öppna BURKEN! Sedan jag kom hit har jag lagt samtliga mynt jag haft i en sån där konservburks-sparbössa som inte går att se igenom eller öppna utan konservöppnare. Alla som befunnit sig en längre tid i ett Euro-land vet att man alltid har en massa mynt hela tiden eftersom den minsta sedelvalören är 5 euro. Den här burken är så tung nu att den glider ur handen om man har lite handsvett när man lyfter den. Har en känsla av att det mest rör sig om 1 och 2-eurosmynt också.

Detta kommer nog att bli ett välkommet tillskott vid hemkomsten eftersom jag 5e maj åker till L.A med brorsan och 26e maj ska till Paris med lilla Camilla.

De enda som blivit lite lidande i den här historien är de Canariska servitörerna som blivit lite mindre dricksade än vänligt då jag aldrig har mynt på mig längre.

Återkommer med resulatet på onsdag efter inväxlingen.

Petter

Festivalsommar

Nu är det jävlar i mig inte långt kvar till hemkomsten. Jag här påbörjat min nedräkning. Det ska bli riktigt skönt att komma hem till en svensk sommar.
I julas köpte jag biljetter till Peace and Love-festivalen i Borlänge, till Camilla och mig i julklapp. Vid den tiden var bara en handfull artister bokade, men jag valde P&L därför att det är en stadsfestival utan lera och vi har ett hus att bo i när vi är där.
Det fantastiska i detta är att nu när Artistlistan vuxit till sig har den här upplagan av P&L utvecklat sig till att ha det bästa startfält jag någonsin sett på en festival, både i Sverige och utomlands.
Här följer en lista på så kallade must see-artister utan inbördes ordning:

Mötley Crüe
Håkan Hellström
Volbeat
Mando Diao
Chris Cornell
Dia Psalma
Turbonegro
Soundtrack of our Lives
Thåström
Timbuktu
Faith no More
Moneybrother
Ulf Lundell
the Kooks
Razorlight
Lars Winnerbäck

Inte mindre än 16 band som jag blir uppriktigt ledsen om jag missar. Lägg därtill denna lista på band jag tänker se om tid finnes:

Pete Doherty
Tiamat
Sugarplum Fairy
A Camp
Backyard Babies
Henry Rollins
the Stranglers
Hello Saferide
Promoe
the Sounds
Monster Magnet
Sophie Zelmani
the Wildhearts
Jerry Williams

så har vi en ganska fullmatad musikhelg framför oss. Återkommer med framtida bandsläpp.


Petter

Dagens låt

På vägen ner till jobbet lyssnade för första gången på the Soundtrack of our lives senaste skiva Communion. Fastnade stenhårt för en låt som heter flipside. Blev alldeles glad av den och vägen ner till arbetsdagen blev mycket lättare. Fick kämpa för att motstå begäret att göra hoppsasteg hela vägen.
Jag vill förresten vara kompis med Ebbot. Han är nog jätteskön att krama på fyllan.


Petter

Inventering

Har gjort ett litet överslag i huvudet och kommit fram till att jag blir en mycket fattig man om ving får för sig att debitera mig för min baggageövervikt när jag reser hem om drygt två veckor. Var och shoppade lite i Las Palmas igår(trots att jag inte hade råd, jag behöver hjälp!). Bland annat köpte jag en mycket elegant skinnväska i oxblod som jag är väldigt upphetsad över. När jag kom hem genomförde jag en liten inventering av allt jag köpt sen jag kom hit och detta är vad jag, utöver det jag redan hade med mig, ska frakta hem:

1 Jacka
5 T-shirts
1 Kofta
5 Kepsar
1 Hatt
2 Kavajer
5 Skjortor
1 Tröja
2 Slipsar
1 Väska (SÅ SNYGG)
1 Träningsoverall (mjukisbyxor och mjukjacka)
6 par Skor, om man räknar mina flipflop, och det är klart man gör
4 Linnen
1 Tavla
1 CD-Skiva (Guns n´Roses, Chinese Democracy)
1 par Högtalare, modell större
1 Mixer
2 Klockor
Diverse toalettprodukter: Krämer, Parfymer mm.
samt en ascool tatuering.

Med tanke på att de väskor jag hade med mig till ön i november var fyllda till bristningsgränsen kan detta bli lite av ett mission impossible, men jag sätter stort hopp vid min nya väska.
Detta blir en ett riktigt stykeprov för honom. (Ja, det är en han!)


Petter

Bolibompas Johan Widerberg?

Satt just och tittade på Bolibompa på svt Europa i vårat staff-room här.

Det slog mig att programledaren Johan har varit fast på Bolibompa sedan jag var liten. Vem har bestämt att han ska vara kvar där resten av livet. Det känns som att barn-tv är något man gör lite i början av karriären och sedan går över till den typ av tv man egentligen vill göra.

Sen slog det mig att karln inte har åldrats en dag på 20 år! Det är otroligt med såna människor.

Andra exempel på folk som sett lika gamla ut hela livet är Lasse Kronér och Björn Kjellman.


Exakt som jag minns honom


Petter

Tillbaka

Ledsen över den långa tystnaden. Har haft så begränsad internet-tillgång sista tiden.

Imorgon är tatueringen en vecka gammal och skorpan är nästan helt borta. Ser ut som att färgen fäst ordentligt. Skönt. Det gjorde alldeles för ont för att jag ska vilja göra om det.

När jag höll på att leta efter en bra bild som tatueraren kunde gå efter snubblade jag över orginal-tavlan den är plockad från. Det är en renässansmålning av Rafael som heter Skolan i Aten. Känns skönt att när jag ska förklara gaddningen för min egen generation så är det omslaget till min favoritskiva, och när någon lite äldre undrar så är det en Rafaelmålning.
Hittar ni honom?



Petter

Sammanfattning

Då var mustaschlistan till ända. Hoppas ni har gillat den. Har några bubblare som inte slog sig in på top tio men som ändå är värda att uppmärksammas.

Bubblare:
Charlie Chaplin
Burt Reynolds
Lemmy Kilmister
Tom Sellek
Errol Flynn
Friedrich Nietzsche
Hasse Alfredson
John Holmes
Ljud-Erik

En slutsats jag dragit under min research till listan är att mustasch och musikutövande verkar leda till en säker, tidig död. En annan är att mustasch och politik är en minst sagt farlig kombination.

Ledare med mustach:

Adolf Hitler
Saddam Hussein
Heinrich Himmler
Josef Stalin
Augusto Pinochet
Fransisco Franco

Är säker på att Kim Jong Ill hade haft en om han bara kunde.

Hoppas ni har gillat listan. Kanske gör nån mer i framtiden. Kom gärna med förslag på ämnen.


Petter

och historiens coolaste mustaschman är:......trrrrrummmvirrrvelllll.....

1. Sammy Davis Jr.

"Being a star made it possible for me to get

insulted in places where the average Negro

could never hope to go and get insulted."

Han var cool, han var tuff, han var bäst, han blev av med ögat i en bilkrasch!

1959 gick Sammy och polarna i the Rat Pack fram till kassan till det imaginära tivoli som är Las Vegas och sa:-Åkband tack!

Det sägs att Lauren Bacall var den som gav gruppen dess namn efter att ha sett dem återvända till sitt hotell efter en natts festande.

Det var till stor del dessa herrar(förutom Sammy, Frank Sinatra, Dean Martin och Joey Bishop.)som gjorde Vegas till ett att de intressantaste turistmålen i världen.

Som en följd av sina framgångar började Davis att neka uppträda på scener där man praktiserade rasåtskillnad och detta ledde så småningom till att både nattklubbar i Miami Beach och kasinon i Las Vegas rensade undan diskrimineringen. Respekt!

Frågar ni mig så var han inte bara den bästa mustaschmannen i Rat Packet utan till och med den bästa artisten. Det vill inte säga lite i detta sällskapet. Maken till behaglig röst och skön person går inte att hitta.

Sammy dog i strupcancer 1990, 64 år gammal. Alldeles för tidigt kan tyckas, men för att citera min favoritkomiker Bill Maher:

-Kanske kul kostar? Jag väljer 64 Sammy-år före hundra vanliga år vilken dag som som helst!

Slänger med två klipp med våran vinnare. Först en låten Ee O Eleven från Oceans Eleven, alltså orginalet från 1960


och här är han bara sitt coola jag




Petter

Gadd!!!

Mitt internet är tyvärr förbrukat och eftersom vi har mindre än en månad kvar här så tänkte jag skita i att fylla på det. Detta innebär ju att jag bara kan blogga från jobbet i fortsättningen, så inläggsfrekvensen kanske går ner lite nu. Återkommer med ettan på mustachlistan, förstår att ni sitter på nålar.

Idag ska jag dela med mig av den tatuering som ska vända allas huvuden på sunset strip när jag och brorsan drar till L.A i maj.

Historiens coolaste mustaschmän, plats 2

2. Freddie Mercury

Silvret går till, enligt mig, världens störste sångare och showman genom tiderna.
Freddie föddes i Zanzibar, med det kanske inte så superstarklingande namnet Faroukh Bulsara, 5e september 1946. Faroukh "fick" namnet Freddie av sina klasskamrater när han gick på en engelsk internatskola. Det var på grund av de politiska oroligheterna i Zanzibar familjen Bulsara 1964 flydde till England.
Freddie skrev in sig på Ealing College of Art då han hade en förkärlek till konst. Det var på de universitetet Freddie blev god vän med en annan blivande musiker, bassisten Tim Staffel som var medlem i ett lokalt band som hette Smile.
Freddie följde och såg Smile repa, han blev också mycket god vän med gruppens andra två medlemmar, gitarristen Brian May och trummisen Roger Taylor. För att tjäna till sitt leverne öppnade han och Taylor en liten klädbutik vid Picadilly Circus.
1970 var Freddie frustrerad över att hans musikaliska karriär inte hade blomstrat, men när han fick veta att Staffel hade lämnat Smile, tog Freddie Bulsara hans plats. Freddie tänkte att en rockstjärna borde ha ett lite mer passande namn än Freddie Bulsara, och han tog sig namnet från en av sina egna låttexter (My Fairy King).I samma veva bytte också bandet namn till Queen.
Efter att de arbetat med ett antal olika bassister, hittade de en som de tyckte var bra nog, John Deacon. Resten är rockhistoria.
Freddie togs ifrån oss 24e november 1991 av en Aids-relaterad lunginflammation.

I Storbritannien är det inte ovanligt att man hedrar sina storheter genom att göra ett frimärke, vilket man gjorde även för Mercury. Bland de kriterier som måste uppfyllas kan nämnas att man måste ha gjort något bra för nationen och vara död. Är man kunglig ställs inga sådana krav. Märket med Mercury orsakade debatt eftersom bandets trummis, Roger Taylor syns i bild, trots att han lever och har hälsan. Frimärket orsakade även debatt i frågan om det var rätt att hylla Mercury med ett frimärke, med tanke på hans promiskuösa leverne. De som varit inbjudna till fest hos Mercury berättar om dvärgar som serverade kokain i skålar, och nakna fotomodeller som brottas i rå grislever som dekoration. Sanningshalten i dessa berättelser kan kanske diskuteras. Hur som helst godkände drottningen märket (alla frimärken måste godkännas av drottningen personligen).

En annan cool grej är att Freddie 1984 inledde ett samarbete med Michael Jackson som skulle resultera i en skiva. Efter två inspelade demo-låtar avbröt man projektet på grund av samarbetssvårigheter. Mercury hävdade att Jackson inte har någon humor.
Detta bör ha varit i samma veva som Jackson började umgås den då 10 år gamla Anton Glanzelius, så hans tankar kanske var någon annanstans. Ni vet hur det är att vara nykär...

Petter

Irriterande

Tänk er själva. Ni jobbar i en klädaffär och får in en ny kollektion som bla innehåller en fräsch grå kofta. Man klär upp en skyltdocka och hänger upp resten bredvid. Nästa gång mantittar till sina koftor nån elak jävel varit där och doppat allihop i KISS! Irriterande.

Petter