Kollade på andra chansen i Melodifestivalen igår. Sarah gick ju ganska välförtjänt till final, och hade reglerna varit rättvisare och svenska folket haft bättre smak borde ju även BWO ha gjort det, men nu var ju dom båda på samma slutspelsträd och svenska folket röstade av allt att döma med röven igår. Det enda riktigt glädjande var att de som röstade äntligen verkar ha fattat att Amt Diamond faktiskt inte är 11 år längre och måste lära sig sjunga på riktigt snart eftersom hon faktiskt är 17 år snart! Det gjorde att min gode vän och vapendragare Micke Jison i alla fall gick fram till semi med sina stjärnpiloter. Tyvärr föll dom sedan mot Sveriges reserv-Janis, Caroline af Ugglas. Även om låten var snodd och upplägget lite småkackigt var jag stolt som en tupp när jag satt och såg Micke spela gitarrsolo på en oinpluggad Les Paul. Han är för gullig.
Kanske lika bra att det inte blev final, så har han kanske lite mer tid till att göra något med mig i sommar.(Min morbror sa vid något tillfälle att han trodde att Caroline af Ugglas verkar mycket sexuellt kompetent. Även om jag nog skulle avstå kan jag fatta vad han menar, det vore nog en jävla resa.)
Fina Micke i mitten
Sexuell? Enligt morbror Michael i alla fall...
Inte elva längre även om man lätt
kan tro det. Dags att utveckla sången
(och puberteten) snart.
Petter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar